.

Jag är så fundersam. Finns nästan bara en person i mina tankar just nu.
Och jag vill att han ska bli frisk, få leva vidare.
Sånthär har aldrig hänt vår släkt tidigare, det har alltid varit en såndär sak som man tror att bara händer andra.
Och nu känns det så overkligt, som att det inte riktigt är på riktigt, fast ändå är det det, och det måste man inse.
Men det är svårt, jävligt svårt. Hur kan man inse att en man älskar och bryr sig om är dödssjuk ?
Det går inte, även om man tror det, men det går inte.

Det är bara så sorgligt, att sånthär måste hända överhuvudtaget, ingen borde få uppleva sånthär. INGEN.

De första varelserna på denna planet var fåglar och kräldjur, och jag tror att dom även kommer vara de sista som går här.